Mot slutet av medeltiden hade emellertid en del regenter kunnat utnyttja penningekonomin till att anställa tjänstemän, som de rekryterade från borgarklassen och lågadeln. De utnyttjade också de gryende folkrepresentationerna i sin maktkamp med den etablerade feodaladeln, så att de kunde räkna med "tredje ståndets" stöd i frågor som gällde skatt och krigföring, och därigenom kunde de ersätta de omoderna riddararméerna med bondearméer. Adelns inflytande ifrågasattes, men vid 1500-talets början var denna process endast i sin linda och dessutom begränsad till vissa länder. Några av de viktigaste gryende nationalstaternas politiska historia behandlas i stora drag under länkarna till vänster. Det tysk-romerska riket förblir splittrat under hela perioden men utgör en viktig del av Europa och blir krigsskådeplatsen för det religionskrig som spelar så stor roll i Sveriges historia och som efter sin varaktighet kallas trettioåriga kriget.