Liberalismen
Tillbaka Hem Upp Nästa

 

Ordet liberalism kommer av latinets liber, som betyder fri. En varm förespråkare för liberalismens tankegångar under 1800-talet var John Stuart Mill (1806-73), som tillsammans med Jeremy Bentham (1748-1832) lanserar den så kallade utilitarismen.

bulletUtilitarismen
bygger på ett konsekvensetiskt resonemang:
En handlings värde avgörs efter vad den åstadkommer,
bedöms efter sina konsekvenser eller effekter.
Tankarna brukar sammanfattas på följande sätt:

Största möjliga lycka åt största möjliga antal

Det vill säga mycket förenklat,
en handling som gör 100 pesoner lyckliga
är att föredra framför en som endast lyckliggör 50
förutsatt att var och en i båda fallen är lika lyckliga.

Detta sätt att resonera är ett utslag av den engelska empirismens strävan att grunda vetandet i det mätbara.
Man menade att konsekvenserna, resultaten,
var lättare att mäta och jämföra än pliktkänslan.

En av den ekonomiska liberalismens förgrundsgestalter är Adam Smith (1723 - 1790). Han var professor i moralfilosofi i Glaskow.
Genom verket The Wealth of Nations (1776)
fick nationalekonomin status av vetenskap.
Smith försöker beskriva vad det är som skapar välstånd.
Arbetsdelning är lösenordet.
Genom specialisering kan man höja effektiviteten och öka produktionen.
Den fria konkurrensen gör att bara de bästa producenterna överlever.
Smith ville att frihet skulle råda inom det ekonomiska fältet.
Han var motståndare till merkantilismen och alla inskränkningar i den fria konkurrensen.
Genom utbud och efterfrågan skapades en marknad som gynnade alla.

Tanken var att ekonomin skulle lämnas så fri som möjligt.
Staten skulle föra en laissez-faire-politik (låt-gå),
dvs inte ingripa i ekonomin.
Smith var dock inte anarkist.
Han var snarare misstänksam mot de enskilda kapitalisterna;
som för att slippa konkurrens ofta bildade karteller
(hemligt eller öppet samarbete för att undvika konkurrens).

Efter mer än 200 år betraktas Adam Smiths teorirer fortfarande som en av den klassiska marknadsekonomins viktigaste grundstenar.

bulletKlassisk liberalism:

Människan
är till sitt väsen god
och kapabel att fatta kloka beslut.
Hon vägleds av sitt förnuft
som är en viktigare kompassnål än hennes känslor och tro.
Lagarna
är grundade i naturen och empiriskt vetbara och objektivt sanna
såsom naturlagarna i fysiken.
Staten
skall endast skydda och bevara individens rättigheter
och är resultatet av ett frivilligt samhällskontrakt
(jfr Locke).
Historien
berättar om ett fortgående framåtskridande
Religionen
är ingen nödvändig förutsättning
Statsskicket
bör vara konstitutionellt,
dvs den styrande makten rätta sig efter grundlagen.
bulletManchesterliberalism

Här betonade man konkurrensens betydelse
och menade att människan skulle utlämnas åt naturen
och de fria marknadskrafternas spel
och slippa en beskäftig statsapparat som la sig i.
När Darwins tankar blev kända
menade man att de var tillämpbara också på samhället.
Denna inställning brukar kallas socialdarwinism.
bulletSocialliberalism

Statens mål är att värna om:

- den personliga friheten
- individens självrespekt
- integriteten
- den sociala välfärden

Dessa mål är viktigare än ekonomiska framsteg
och för att uppnå dem har staten rätt att reglera ekonomin.

Kvinnan
är jämställd med mannen och inte av en annorlunda natur.
Individer
utvecklar samhället
därför måste majoriteten ta hänsyn till minoriteter.


 

 

 

horizontal rule

Tillbaka till Komvux Gotland